Gosh så mycket osammanhängande texter och bilder, men det är så jag bäst förklarar mitt liv just nu. Jag känner att estetaren inom mig har fått aldelles för mycket luft. Jag vill bli lite som simon and garfunkel. Dom söta två gubbarna kan visa kärlek till allt mellan himmel och jord. Typ en hemlös sparv. Men samtidigt så skulle det inte sitta fel att vara hopplöst förälskad i någon och plantera mangoträd på min baksida a la Angus and Julia style. Om ingen av dom skulle fungera, så kanske jag får dra en Regina Spektor och börja dricka diskvatten. Antingen slår det snett, eller så kör jag en imperiet och gör en låt av någon gammal grekisk filosofs poesi.

Troligast är det att jag dricker diskvatten, börjar svamla om filosofi på grekiska och gifter mig med en sparv i ett mangoträd.