Igår så var jag hemma istället för på kören. Den tiden spenderade jag framför brasan och med att titta på bilder på vackra vänner och slöplugga lite. Efter det åkte jag hem till mamma, där jag tände ljus, lagade middag och sen grovstädade mitt rum. Heeeeela tiden runtdansandes till Prince. Tror det är någonting med denna lilla mörka man med ljusa toner som får varenda kvinna att dansa. I både högklackat och fin klänning som i springtights och urtvättad sportbehå. Sen gick jag ut och sprang och var disträ nog att springa helt fel så min lilla springrunda blev ett helt jäkla maratonlopp. När jag kom hem så duschade jag i mörkret och la mig sedan i min nybäddade säng och konstaterade att jag ska spendera hela mitt liv med att ligga nyduschad i min säng.
Om vi hade ändrat lite på dagens förutsättningar så hade jag varit den gladaste hoppetossan i staden. Jag har tappat bort mitt minneskort vilket innebär att kameran fick vara hemma idag, jag har tappat bort mina hörlurar så jag inte har någon musik och jag glömde äta frukost.

Egentligen så ligger ens eget välmående helt och hållet i ens egna händer. Om man inte gjort så att det inte är så det vill säga. Jag mår bra av mig själv, och jag vet vad det är jag måste ändra på om det är någonting som drar ner mig. Det är så lätt att röja bort hinder som får en att må mindre bra. Allt handlar bara om att förstå sig själv.
Jag skriver inte att jag kan tyda mig själv, för det kan jag inte. Jag är omöjlig att både tyda och tolka. Däremot vet jag att jag blir deppig när mitt rum är stökigt, när jag inte tränat på länge eller när jag inte har mina tofflor.

Nu blev det här ett inlägg om absolut ingenting, men jag antar att det blir så när man halvt lyssnar på dåliga covers på Baby, diskuterar och försöker planera sin sommar. Juste, jag ska ut och leva i sommar. Håll inte utkik efter Janina, håll utkik efter Janina 2.1. Jag kommer komma tillbaka med en helkroppstatuering som någon indian gjort med en sten och dreads i form av en mohawk.